Bad och getingar

Det var stundtals en lugn promenad i alla fall. Det blev en liten promenad vid ån idag och på en sträcka är det bra sikt så Lexus fick vara lös en stund.

Han skuttade runt och lyssnade bra på mig så jag var nöjd. Jag funderade lite på att koppla upp honom när vi kom närmare ån men beslutade mig för att avstå.

Han promenerade runt lite och allt gick bra till han kom på att han skulle dricka vatten ur ån. Lexus missbedömde helt klart hur mycket som han kunde luta sig ut över vattnet.

Han trillade i men tog sig upp fort. Sen blev det en jäkla fart på de spinkiga benen och han kutade runt en stund.

Jag räknade med att promenaden hem skulle bli lugn. Kopplet åkte på och vi började röra oss hemåt. Efter en stund så var det tydligen något spännande som Lexus nosade på under en gran och jag lät honom hållas. Det tog inte många sekunder innan han kastade sig bakåt och på stället var han hade nosat var det en hel del getingar som inte verkade glada. Lexus började gnugga sitt ansikte mot marken samtidigt som jag såg till att vi flyttade oss bort från alla getingar. Efter en liten stund slutade han gnugga sitt ansikte och vi fortsatte hemåt. Tur i oturen var att han inte blev stungen i munnen. Trött blev han utan tvekan av upplevelserna för nu ligger han och sover

Rosa talgoxar på väggen

Det har visat sig minst sagt svårt att hitta några lämpliga tapeter. Jag har sett många tapeter som jag blir nyfiken på vad det är för folk som köper men inte hittat några som jag verkligen gillar. Vad det är för människor som köper tapeter med rosa talgoxar är jag helt klart nyfiken på. Tapeten med rosa talgoxar heter Falsterbo 1437 och kommer från boråstapeter om någon nu känner sig manad att ha rosa talgoxar på väggen. En del tapeter som jag har gillat när jag har tittat på nätet har visat sig se helt annorlunda ut i verkligheten. Det hade varit skönt att få klart sovrummet snart så det gäller att hitta några tapeter som inte får mig att rygga av skräck.

Upptäcker världen

Det är så skönt att Lexus är bra nu igen för det var rätt tråkigt att bara låta honom vara i trädgården med koppel på. I dag blev det en liten vända över ett kalhygge och en bit i skogen.

Vädret lämnade lite att önska men här regnar det jämt och det är bara att vänja sig. Eftersom jag inte är helt säker på hur Lexus reagerar när det kommer till älg och rådjur så fick han stå ut med att ha koppel på sig.

Han åt blåbär och hittade en massa spännande fläckar att nosa på. I vanliga fall brukar jag ha rätt mycket tålamod och låta honom nosa ordentligt men i dag klarade jag inte av det. Det räckte att stå still några sekunder så hade jag en drös med mygg på mig. Vi skrämde upp ett par skogsduvor och lite andra fåglar så det blev utmärkt träning att han inte får dra efter. Nu stannade han självmant flera gånger innan kopplet tog slut och det belönade jag självklart.

 

Så roligt är det inte med regn men det kan bli snyggt på bild. Det är skönt att kunna promenera runt lite igen och jag tror att Lexus uppskattar det minst lika mycket som mig.

Skog

 Vi gav oss ut på jakt efter blåbär igen. På skogsvägen passerade vi några bärplockare och jag svor lite. Den här gången visade det sig att vi hade mer tur för vi hittade lite mer blåbär så bärplockarna har inte hunnit plocka överallt. Om någon vecka när lingonen blir mogna lär det i vanlig ordning vara många bärplockare i skogen.

 Lexus njöt av att få skutta runt lite igen och det mest glädjande var att bilresan dit och hem gick bra. Nu var det en kort bit men varje bilresa som går bra är ett steg i rätt riktning.

Freyja

Lexus och Yana spanar

 Så här ser det ut när det finns något i närheten som bayrarna vill ha koll på. Vad det var vet vi inte men de var vaksamma så jag gissar på något rovdjur. När det är något så klättrar de gärna upp på saker så att de kan spana av området.

 Hur många dl blåbär som hundarna åt går det bara att gissa men alla tre åt ordentligt

Ovanligt sansad eller jag som är härdad?

Jag har hela tiden tyckt att Lexus är en ovanligt lätt valp. Idag började jag dock fundera på om det verkligen är så.

Efter lite funderande kom jag fram till att Lexus är en helt vanlig valp. Han får tokryck, tuggar på saker som han kanske inte ska tugga på och allt annat som valpar gör. Det är nog snarare så att jag har blivit härdad av valparna som har växt upp här. Sädesärlor jagas om de har fräckheten att landa i trädgården.

Nu kan som bekant fåglar flyga så än har de klarat sig och träning att ignorera fåglar ägnar vi oss åt.

En helt normal valp.
Yana och Freyja hittar man i vanlig ordning i solen.

Freyja

Yana

Planen var att Freyja skulle ha gått lite viltspår under juli men det har varit svårt att få tag på domare så det har inte blivit av. Nu verkar det som om det blir lite spår under de närmaste veckorna istället.
Den här helgen är det landskampen och inte heller i år är Yana med och tävlar. Nästa år får allt sambon och en eller två hundar vara med på uttagningen igen och försöka ta en plats i laget för nu har det varit en paus för dem två år på raken från uttagningen. Vi håller en tumme för att det blir svensk seger i år

Det måste bero på tapeterna från 50-talet

Jobbet med att riva ner tapeterna i sovrummet har gått oväntat fort. Nu hade det gått ännu fortare om jag inte hade fått för mig att ta bort alla lager tapet.

Planen var att få klart rummet fort men då hade vi inte med i beräkningen att den som är tapetansvarig i färgaffären har semester. Så i bästa fall får vi tag i tapeter nästa vecka. Halva dagen rev jag tapeter och sen kom huvudvärken från helvetet. Jag placerade häcken i soffan och glodde på tv. Nu visade det sig att det var den mest meningslösa sporten i OS som visades men jag orkade inte byta kanal. Så jag tillbringade en bra stund med att glo på boxning som jag verkligen hatar

Ibland blir jag lite rädd

Även om jag nu har en långhårig collie så har jag väldigt dålig koll på långhårs uppfödarna. Det känns som om man bör ha lite koll på uppfödarna av raser som man har så jag tänkte ändra på det. Nu har det tyvärr visat sig vara lite svårt för jag blir lite rädd ibland. När det första som möter mig på en hemsida är en pälsboll med ögon som ser ut att vara i storlek med pepparkorn är min första impuls att genast släcka ner sidan. Det händer att jag klarar av att motstå den impulsen men då händer det oftast att jag lyckas klicka mig in på en sida med valpbilder och då är det helt kört. Collie valpar med klotrunda huvuden och pytte ögon är inte söta utan enbart otäcka. Jag har inte heller riktigt fattat vad man har de riktiga pälsbollarna till. Att släppa ut en sån i ungskog måste innebära att man får plocka loss den ur enbuskar, tallar och granar med jämna mellanrum och det verkar inte så roligt.