Koppelpromenad och passivitet

Eftersom jag inte riktigt kände för att bryta ett ben eller en arm idag så promenerade vi på vägen. Det har varit plusgrader på dagen ett tag nu och minus på natten så på många ställen är det väldigt isigt och halt. På vår promenad genom byn träffade vi på en annan hundägare så det blev så att jag stannade ett tag och pratade. Utmärkt träning för både Yana och Freyja och det är alltid trevligt med en pratstund.

Om det här vädret fortsätter så kommer det inte att dröja allt för länge innan det går att spåra igen. Det ska bli intressant att se om Freyja har mognat något under vintern när det kommer till spårning. Ett par svagheter vet jag redan som vi måste lägga lite träning på men att vara medveten om vad hon behöver träna på känns enbart positivt. Så mycket lättare att rätta till något när man vet om det.

Yana

Freyja

Att se lite lätt galen ut är en naturlig förmåga som både Yana och Freyja har blivit begåvade med.

Den rosa kannan börjar sakta synas igen. Om man tittar noga till vänster om björkstammen så går det att se den

Tid bokad

Nästa vecka så är det dags för Freyja att bli lite drogad. Freyja är tillräckligt färdig i kroppen nu så det finns ingen anledning att vänta längre med röntgen av höfterna. Det är skönt att få allt nödvändigt avklarat också. Att röntga ser vi som en självklarhet, både för vår egen skull och för rasen i stort.

En titel ska jag allt ha

Det är dags att leta utbildning igen och nu ska jag hitta något som leder till en titel. Det är nog på tiden att jag tar och skaffar mig en riktig utbildning. Vad det blir för titel är mindre viktigt huvudsaken är att det är en hel utbildning. Teologi är lite lockande för det känns som en bra start att ha läst det om jag ska ta och starta en egen sekt. Det borde man rimligtvis kunna tjäna rätt bra på om man bara lyckas lura lite folk att gå med. Alternativet att söka till försvarsmakten finns alltid men nja med tanke på att jag inte stod ut med att fullfölja TFU-G så känns det inte så troligt. Att lyda meningslösa order var bevisligen inte riktigt min grej. Det finns verkligen ohyggliga mängder med flummkurser men det är värre med program. Kanske någon som är sugen på att plugga ölets kultur och vetenskap eller vad sägs om fotbollens historia?

Det jag önskar

Jag kommer inte att ge upp hoppet om att folk slutar avla på hundar med distichiasis. Nu när debatten på nytt har startat när det kommer till avel på hundar så önskar jag innerligt att problemet med distichiasis även uppmärksammas. Att hundar som har entropion lider verkar alla vara eniga om men av någon underlig anledning så verkar det inte som om folk tror att hundar med distichiasis lider. Varje gång som jag lyckas få en ögonfrans på mina linser så tänker jag på Toker. Enda skillnaden är att jag kan plocka ur linsen och ta bort hårstrået. En hund med distichiasis har hår som konstant ligger mot ögat. Ändå så är det helt okej att använda en sån hund i avel.

Om man som uppfödare har målsättningen att inte föda upp hundar med distichiasis så är det minsta man kan göra att undvika att använda hundar med diagnosen i sin avel. Det spelar ingen roll hur bra en hund är mentalt om den inte är fysiskt frisk.

Hundarna har tränat mig väl

Något av det lustigaste med bayrarna är att de gör en stor skillnad mellan mig och husse. Husse är gud och jag är deras personliga betjänt. Tragiskt nog så lyckas de manipulera mig väldigt bra. Igår bakade jag bröd och eftersom det tar ett tag för bröd att svalna fick de ligga framme i köket. Hembakat bröd är något som även hundarna uppskattar. Eftersom jag är medveten om det så låg brödet så att de inte skulle kunna sno. På kvällen så kom Freyja fram till mig när jag satt i soffan och hon visade att hon ville något genom att gå ut från vardagsrummet och sen stanna och stirra på mig. Jag trodde att hon ville gå ut så jag reste på mig och gick ut i hallen. När jag hade tagit mig till hallen skuttade hon ut i köket och gick fram till platsen var brödet låg och stirrade uppåt. Nu är jag som sagt ganska lätt manipulerad när det kommer till hundarna så givetvis blev det varsin brödbit till Freyja och Yana.
Samma teknik används när de vill ha en morot att gnaga på. Enda skillnaden är att de då går fram till kylen. Det enda som stör mig lite med det här är att frågan är om hundarna är smartare än vad jag är.

Nu har det här inget med hundarna att göra men jag måste ändå passa på och tipsa om den här kamerasimulatorn. När jag var väldigt förvirrad när det kommer till Iso,bländare och slutare så tyckte jag att den här hjälpte mig att förstå sambandet på ett enkelt sätt.

Nähä jag bad tydligen om en för stor tjänst

Jag önskar mig en ny kamera men pengar till det har jag inte så jag kom på ett sätt att skaffa en gratis. Det enda som krävdes för att lyckas med det var att en person gjorde mig en tjänst. Tjänsten var då att sno kameran av en pressfotograf på melodifestivalens efterfest men nej det blev ingen kamera till mig. Jag som hade en så bra plan men tydligen måste man göra allt själv.
Krya på dig

Än har jag inte gett upp

Nu har jag under ett par dagar försökt ta huvudbilder på Yana och Freyja inne. Jag har en bild i huvudet hur jag vill att det ska se ut men jag lyckas inte förmedla det till hundarna. Det här med att sitta stilla och inte se ut som om de blir torterade visar sig vara väldigt svårt. Att använda godis för att få glada hundar fungerar dåligt när det är hundar som dreglar. Jag har inte gett upp hoppet än om att lyckas få bilder som jag har tänkt mig. Jag måste bara tänka ut en plan först