Visar inlägg med etikett byn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett byn. Visa alla inlägg

söndag 4 februari 2024

Små delsegrar

 

Som jag tidigare har nämnt är Vilde något stökig vilket gör att det är extra glädjande när något fungerar.

Igår när vi var ute och gick var han lös vilket inte är så ovanligt. När vi lullade på såg jag något till höger om oss och Vilde stannade och spanade. Jag kunde se att det var två eller tre rådjur bakom träd och bad Vilde vänta. Han lyssnade och jag gick fram till honom och kopplade upp för att vara på säkra sidan. Jag litar inte helt på Vilde så det kommer nog bli långlina på ett tag men än så har han alltid lyssnat på mig.

Dagens två glädjande händelser var att vi mötte två pudlar som skällde på Vilde. Att de skällde på Vilde var inte så glädjande men att han var tyst gjorde mig glad. Han fick även hälsa på ena pudeln och det tog inte många sekunder innan Vilde gav lekinvit. Tyvärr så möter vi mest hundar som skäller aggressivt och det svarar Vilde upp på på en gång. Kul att se hur han reagerar när det inte handlar om aggressivt skällande.

Den andra glädjande händelsen var att han klarade av ett möte med två personer på vägen utan att börja studsa. Han brukar nämligen studsa av glädje när vi möter folk. I Vildes värld vill nämligen alla hälsa på honom.

Det krävs inte mycket för att jag ska känna att Vilde är perfekt

lördag 6 januari 2024

Kallt som f*n

 Den här temperaturen vaknade jag upp till idag.


Varken trevligt ute eller inne. Temperaturen inne är trevligare nu tack vare att jag började elda i kaminen. Temperaturen ute har däremot inte blivit roligare. Jag och Vilde har inte varit utanför trädgården än och det återstår att se om det blir promenader idag. Igår kväll när det var minus trettio tog vi en kort rask promenad och jag led nog mer än Vilde. Jag tycker att det är obehagligt att andas när det är så här pass kallt. Det ska bli varmare om några dagar och det ser jag fram emot

tisdag 26 december 2023

Spanar

 

Ännu en riktigt kall dag och d är det svårt att hitta på något. Vi har varit ute på promenader men det blir bara korta vändor tyvärr. Det märks att Vilde har överskottsenergi men det går inte att göra något åt det. På julafton var det lite varmare och då njöt jag och Vilde av att promenera i/på skoterspår på morgonen.


Jag hoppas på trevliga väder snart för vi saknar båda att röra på oss. På julaftonen hade någon i byn satt ut marschaller i stort sett vid varje infart till något hus. Det såg väldigt fint och trevligt ut men kvällspromenaden blev lite av en prövning. Inte så bra med en unghund som vill kolla av alla marschaller... När de sedan var skymda av snöhögar så gällde det att vara beredd. Men fint var det

söndag 19 november 2023

Känsliga tassar/trampdynor

 För några dagar sedan lyckades jag få en hyfsad spontan bild på Vilde. Bild två och tre visar vad som hände någon sekund senare.




Nu kommer jag till rubriken. Igår och idag har det varit rätt kallt, som kallast runt -17 och som varmast -11. Det har visat sig att Vildes tassar inte klarar sådana temperaturer utan han får tasskramp/köldkramp. Tidigare hundar har inte haft problem när temperaturen är varmare än runt -20 så det här är ett nytt problem för mig. Nu vet jag inte om Vildes problem kommer sig av att han har en hel del småsprickor på trampdynorna. Om sprickorna kommer sig av någon brist på fetter/vitaminer eller om det är den nya vägbeläggningen på vägen som slitit på hans trampdynor vet jag inte. Jag har börjat ge honom laxolja varje dag för att se om det blir bättre och så har jag börjat titta efter ett annat foder. Nu hade jag ändå tänkt byta foder åt honom när han är runt ett så blir det byte några veckor tidigare spelar det ingen roll. Blir inte tassarna bättre så får jag nog ta och köpa skor/strumpor åt Vilde vilket jag är väldigt tveksam till att han kommer att acceptera men vi måste kunna ta promenader även på vintern. 

Vackert är det i alla fall att vara ute och gå i byn i kylan.




torsdag 12 oktober 2023

Torsdag

 Igår var det öppenträning på kennelklubben men vi var inte där. Anledningen till det är att jag helt enkelt var för trött och Vilde för vild. Hade det varit en mil till klubben hade vi antagligen åkt ändå men eftersom klubben ligger på andra sidan Malung så kändes det som ett för stort projekt. Vilde har gjort skäl för sitt namn i ett par dagar nu och det i kombination med att vägen här utanför håller på att åtgärdas gör att det är rätt stökigt. Att vägen åtgärdas är bra men det är jobbigt att lyssna på lastbilar, vält och allt vad det nu är. Stundtals så skakar det även rätt bra i huset, vill inte tänka på hur det är i husen närmare vägen. Så här såg det ut för en stund sedan när jag tittade ut genom köksfönstret.

Att få några fina bilder på Vilde är väldigt svårt för han är oftast bara någon meter från mig när han är lös och att stanna kvar när jag ber honom är han inte så duktig på. Jag lyckades i alla fall få honom att stå still en liten stund vid älven idag.


Lite tråkigt är det att jag mest har lyckats fota honom med mobilen när jag har en bra kamera. Bilden här ovan och den här under är tagen med kamera. Roligare att fota med kamera så den följer oftast med ut men oftast blir det tyvärr inga bilder på Vilde.




söndag 8 oktober 2023

Vantar

 


Att få leka med mina vantar efter en promenad är alltid väldigt populärt. Att vantarna blir lite blöta och äckliga tar jag. 
Älgjaksveckan startade idag och det är alltid lite tråkigt. Skogen vill jag inte promenera i och jägare är som folk är. En del tar hänsyn och är vettiga och andra är puckon. Det är svårt att inte bli irriterad när de visar noll hänsyn när de kör förbi mig när jag och Vilde är ute på promenader. Så trevligt tycker jag inte heller att det är när en del jägare sätter likhetstecken mellan landsbygd och att det är okej att bara släppa ut hundar. Även om det här är landsbygd så öppnar man inte bara dörren och släpper ut hunden om det inte är inhägnat. Undantaget är givetvis om man går ut med hunden och har koll

fredag 19 maj 2023

Trött på att hitta mat i trädgården

 Valp som han är så äter Vilde det mesta och när man varje dag kan hitta mat i trädgården blir det mer än lovligt tråkigt. I dag hittade jag en halv korv, något mindre än en falukorv men större än en vanlig grillkorv. Nu hittade Vilde den före mig för den var under staketet mot våra grannar. Han hann ta en två tuggor av en möglig korv, inte riktigt vad jag önskar att han äter. Ett alternativ är givetvis att han aldrig får vara lös i trädgården men det har ingen av oss lust med. Ett annat alternativ är att identifiera idioterna som bara slänger ut mat och få dem att sluta med det och det känns inte så lätt.

Under veckan har vi studerat resultatet av vårflod som gör att stigar försvinner under vatten.


Vi har lekt.


Och gjort annat. Vilde har hälsat på rätt många som bor här. Jag varnar alltid i förväg att han är studsig men jag tror inte människor inser hur studsig han är i förväg

söndag 4 september 2022

Logiskt för mig mindre logiskt för andra tydligen

 Jag bor i en liten by vilket gör att alla vet lite om alla andra. Att jag har haft hund under alla år som jag bott här är ingen hemlighet och de flesta räknar med att jag skaffar en ny. Senast för någon dag sedan fick jag frågan om jag inte hade hittat någon ny hund än. Mitt svar blev att det inte finns några. Med det menar jag att det inte finns några som jag vill ha, har inte haft så stor koll senaste månaderna heller för Freyja börjar kännas gammal. Känns inte rätt att utsätta henne för valp om hon inte skulle orka med det. Valpar får givetvis inte plåga andra hundar i det här huset men valpar är jobbiga och att ha hundar åtskilda dygnet runt går inte.

Nåväl tillbaka till mitt svar och den jag pratade med. Mitt svar gjorde tydligt personen förvirrad och den började genast prata om att det finns många hundar till salu och tog upp lite olika raser. Det är ju fint att folk vill ge mig tips men jag är inte ute efter första bästa hund för då skulle det inte vara några problem att hitta någon.

tisdag 15 mars 2022

Väldigt död

På morgonpromenaden noterade min sambo att det låg något konstigt under en gran. Det visade sig vara den här.

Min gissning är ett stycke väldigt död havsörn. Som alla vet så klassas örnar som statens vilt och då ska man höra av sig till polisen. Eftersom vi är duktiga gjorde vi det men nja polisen i dalarna var inte så intresserade, de ville bara åka ut och hämta örnen om vi kunde avgöra om den var tjuvjagad/dödad med avsikt. Det är ju lätt att avgöra.. Vi hänvisades vidare till länsstyrelsen som förklarade att det var polisens sak. Av länsstyrelsen fick vi uppgifter till någon kontakt på polisen och nu verkar det till min stora förvåning som om de faktiskt kommer att ta sig till örnen. Jag är dock fortfarande lite tveksam eftersom det krävs att polisen promenerar en bit för det går inte att köra fram med bil.


Uppdatering 18/3

Polisen kom faktiskt och hämtade fågeln. I dag valde jag att maila dit fågeln ska skickas för att höra om det går att få veta dödsorsaken och vad det var för örn. Jag skickade med bilder så svaret på vad det är för örn fick jag nyss. Min gissning var fel. Det är ingen havsörn utan en vuxen kungsörn. Varför den dog kan jag få veta om några veckor och det vill jag veta för jag är nyfiken av mig

onsdag 21 oktober 2020

Bra träning

 

Oftast när vi möter andra hundägare här i byn så blir det att man pratar lite och sedan går åt varsitt håll. Det är underligt nog bara en hund med ägare som vi brukar ta följe med ibland. För en by i den här storleken så är det i och för sig statistiskt sätt för många konstiga hundar och ägare men det hör inte hit. I går träffade vi på en hund som var ute med en person här i byn och vi tog följe en bit och jag insåg att det var något Lexus behöver öva på. Lexus tyckte att det var lite obehagligt med en i stort sett okänd hund på några meters avstånd. Han kunde inte riktigt koppla av utan hade koll på hunden hela tiden, jäkligt tråkigt att han inte längre känner sig helt bekväm med andra hundar i närheten. I morse möttes vi upp igen och i dag kunde Lexus vara lite tystare (han småskällde och lät i går) och ta det något lugnare. Vi ska mötas upp i morgon igen och det känns som utmärkt träning i att få våra hundar att förstå att alla hundar i byn inte går till attack. Hunden som agerar snäll hund bryr sig inte om att våra inte uppför sig perfekt, hade den blivit påverkad så hade vi givetvis inte gjort om det. Innan Lexus kan promenera med någon hund på några meters avstånd och ta det helt lugnt kommer det att krävas mycket träning. Det är skrämmande hur förstörd en hund kan bli när den gång på gång blir utsatt för attacker av andra hundar

måndag 12 oktober 2020

Är jägarna korkade eller tror de att jag är korkad?

 

Lexus och Freyja ville inte vara med på bild så då blev det så här.
I dag när jag var ute med hundarna på lunchen så såg jag att några jägare hade dykt upp vid slakthallen. Jag frågade då om de hade jagat klart. Bra att veta så jag vet var jag kan gå. Svaret kom efter en liten stund och det var att de hade jagat klart för i dag. Att min fråga enbart rörde i dag tyckte jag var självklart men tydligen icke. Efter ytterligare en kort paus informerade mig en jägare om att de väntade där för att människor skulle komma med saker. Varför han inte sa älgar vet jag inte riktigt, kanske var det så illa att han inte trodde att jag visste om att de jagar älg. Att det är en slakthall går liksom inte att missa eftersom det ligger älghuvuden och klövar utanför. Jag gissar att han trodde att jag var fullständigt korkad.

fredag 25 september 2020

Lösa hundar

 

Efter alla tråkiga erfarenheter med lösa hundar och hundar som folk inte kan hantera så reagerar tyvärr våra hundar på lösa hundar. Lexus reagerar minst men han blir genast på sin vakt, Freyja däremot förvandlas till ett skällande monster. Hennes sätt är helt enkelt att försöka skrämma bort dem innan de kommer fram till henne. Deras agerande är inte ett dugg konstigt men framförallt Freyjas sätt att hantera lösa hundar är inte önskvärt. På sikt tror jag absolut att det skulle gå att få bort men det förutsätter att folk med lösa hundar kan kalla in dem så att hon kan lära sig att lösa hundar inte innebär fara. Här i byn finns det inte någon som har en så pass lydig hund (så vitt jag vet) som man skulle kunna ta hjälp av. Däremot råder det ingen brist på hundar som inte har tillräcklig lydnad. 

För någon timme sedan promenerade vi vid ån där sikten inte är mer än några meter. Våra hundar var kopplade när jag hörde röster. Rösterna gissade jag tillhörde hundägare som inte imponerat på mig och jag gissade att deras hund var lös. Jag hade såklart rätt och det dröjde inte länge innan hunden syntes men inte ägarna. Freyja reagerade på en gång och började skälla då hördes det en låg inkallning som hunden sket fullständigt i. Hunden stod och stirrade med svansen upp och benen brett isär och såg lagom trevlig ut. Hunden är väl i 40-50 kg klassen så det handlar om hund av stor storlek. Ägarna gjorde ytterligare någon mesig inkallning som hunden inte heller brydde sig det minsta i. Tacksamt nog så valde hunden att inte gå fram till våra utan den stod kvar och efter en liten stund hade ägarna masat sig fram till den och kunde koppla den. Jag är glad att det gick bra men det var inte tack vare ägarna utan enbart tack vare hunden

tisdag 22 september 2020

Tio

 Jag fortsätter att göra mitt bästa för att minska antalet älgflugor. Tio har jag hittat i håret efter en promenad och på sikt gör det kanske liten skillnad om jag under varje promenad tar med mig tio hem och tar död på dem. Ovanligt nog så ville hundarna inte alls bli fotade. Jag lovar att Lexus inte ser så här lidande ut om jag inte tar upp en kamera.


Jag får ta och smygfota honom någon dag så det kan bli en bild när han ser glad ut.

Det var kul att se att någon tagit itu med att laga spången. I går var den helt trasig, brädor hade gått av på mitten och anledningen till det gissar jag stavas ryttare som inte tänker.

Jag gissar som sagt att det var en häst som knäckte brädorna med tanke på att det finns en del som rider där och att det syntes hästspår. Jag hoppas att hästen inte gjorde illa sig och jag hoppas att ryttare i fortsättningen tänker till och inser att spångar som är gjorda för människor inte är lämpliga ridvägar



fredag 14 augusti 2020

Nej, det är inte min uppgift att se till att din hund inte blir överkörd

I går blev jag i vanlig ordning lite trött på en hundägare här i byn. Jag var ute på promenad med våra två hundar och när jag passerade en uppfart hörde jag en hund gapa. Den hunden brukar gapa så jag fortsatte gå och upptäckte att hunden var ute själv och var på väg mot oss på vägen. Freyja uppskattar inte hundar och hundar som gapar och springer mot henne ska helst dö. Lexus är inte riktigt så hatisk men efter alla idiothundar han råkat ut för här i byn så är inte han bekväm med hundar som springer mot honom och gapar. Min målsättning var att bara fortsätta gå och få våra hundar att ignorera den skälliga lilla varelsen bakom oss. Jag fortsatte gå och våra hundar uppförde sig okej men hade lite koll bakåt. I det läget hörde jag en bil på vägen och funderade på hur det skulle gå med hunden vi hade på släptåg. Nu var det tacksamt nog så att bilföraren upptäckte hunden så hon körde sakta, hade hon inte gjort det hade hunden varit platt. När jag hade kommit en bit längre så ringde jag min sambo och sa åt honom att ringa hundägaren. Väl hemma fick jag höra att hundägaren ännu en gång bara hade sagt att jag borde ha skrikit på hans hund så den gick hem. Jag har alltså råkat ut för hunden flera gånger tidigare. Att jag inte gapar på hans hund beror på den enkla anledningen att om jag börjar gapa på den så kommer våra hundar att se det som en stor grej med en gapande hund efter oss. Mitt mål är att Freyja och Lexus ska kunna känna sig trygga fast andra hundar uppför sig illa och då är det upp till mig att visa dem att det går att bara ignorera andra hundar i en del fall. Mitt ansvar är våra hundar, inte att se till att andra hundar inte blir överkörda när ägare väljer att ta risken gång på gång

söndag 29 december 2019

Gå över på andra sidan vägen

Ett fenomen som sker här runt jul är korkade människor som dyker upp. I dag hade jag glädjen att möta en flock sådana med en fluffig hund. Jag var ute och gick på rätt sida vägen med våra hundar när jag noterade flocken en bit bort. Det jag först reagerade på var att de gick på fel sida vägen. Att gå på fel sida vägen var det är 70, skymd sikt och halt tyder inte på någon större intelligens. Jag brukar tänka att det naturliga urvalet löser det beteendet på sikt. De kom närmare och närmare och den fluffiga hunden skällde och morrade. Jag tänkte att de givetvis måste inse att det är vettigt att byta sida på vägen men nej nej. De gick ut runt en meter istället på vägen. Till slut sa jag åt dem att byta sida på vägen.

Även om man bor i en stad borde man kunna inse att en väg på landet inte är en gågata. Överlag verkar det vara folk från städerna som man får upplysa om självklarheter

fredag 25 oktober 2019

Hon hade ju kunnat titta åt mitt håll

Freyja har inte än återfått lusten att vara med på bild men eftersom omgivningen är vacker visar jag den här bilden ändå.

torsdag 25 juli 2019

En i skugga och en i sol

Det är för varmt att göra något vettigt och som jag ser det går det inte ens att var ute i trädgården någon längre tid. På fm såg det ut så här.

Nu finns det mer än vanligt för hundarna att spana på för det är kultur i tiomilaskogen. Jag brukar mer benämna det som dagarna med fler idioter än vanligt på vägen genom byn. Alla är inte idioter som kör här men tillräckligt många är det för att det inte ska vara så kul att gå på vägen

måndag 22 juli 2019

Dags att uppdatera antar jag

Problemet med det är bara att det inte direkt hänt något.
Lexus och Freyja mår bra. Antalet orange tigerliljor i trädgården har minskat från 33 till 32. Gav bort en till en i byn

söndag 14 juli 2019

Ännu en korkad hundägare

Freyja är som de flesta vet inte direkt positiv till andra hundar. Lexus har med åren blivit lite skeptisk mot andra hundar. Vilket jag inte tycker är ett dugg konstigt med tanke på hundarna som har försökt tugga på honom.
I morse tog vi en promenad på vägen och när vi kom fram till byhuset såg jag att det var någon okänd man på väg ut från byhuset. Han hälsade och sa att han skulle se om det gick bra när vi passerade. Först fattade jag inte vad han menade men sedan såg jag en storpudel som låg nära infarten. När hundeländet såg oss rusade den upp och tog sikte på Freyja. Givetvis kunde inte mannen få hunden att lyda när han ropade på den. Eländet till hund stannade först någon dm från Freyja efter att hon hade gjort klart för den att hon inte ville ha med den att göra. Mannen fick gå och hämta eländet till hund. Jag kände inte för att slösa energi på att förklara vilket pucko ägaren var så jag fortsatte bara. Sambon som är lite mer pedagogisk gjorde ett försök men det tror jag inte hjälpte eftersom ägaren bara sa att det gick bra gången innan som någon hund passerade.
Jag kan bara inte förstå hur det är ställt i huvudet på någon som lämnar sin hund ute själv bredvid en väg på ett plats som de är på besök på. Hade vi passerat någon minut tidigare så hade hunden varit ute själv. Nu hade det i och för sig inte inneburit någon större skillnad eftersom mannen ändå inte hade någon lydnad på den men det hade kunnat gå värre om det kommit en bil. Jag är så urbota trött på korkade hundägare som inte har vett att använda koppel eller lina. Det är så jäkla onödigt att Freyja ska behöva bli förbannad gång på gång på hundar som kommer rusande och inte har trevliga avsikter.

Jag har gett mig själv utmaningen att bara fota med min mobil under en vecka som omväxling så det ska bli intressant att se hur bilderna blir. Några bilder på vilda djur lär det inte bli för så nära kommer jag nog inte några djur

lördag 6 juli 2019

Onödigt lidande

Jag såg en mås på taket på grannens vedbod och blev tvingad att ta en bild för att se vad den hade i näbben. När jag kunde dra upp storleken på bilden upptäckte jag vad det var. Stackaren har ett fiskedrag i näbben och en krok verkar ha gått rakt genom näbben.

Den lär inte få någon trevlig död. Nu vet jag inte om stackarnas öde beror på slarviga fiskare som inte har koll på sina prylar eller vad det nu beror på. Jag hoppas i alla fall att det här inlägget kan fungera som en påminnelse för alla som fiskar. Ta hand om era redskap och se till att inga djur kan skada sig på dem!