måndag 13 januari 2014

Att fundera över

Hur kommer det sig att det snöar här när det är minus 21 med tanke på att jag inte har något minne av att det någonsin snöade i Uppsala när det var kallare än minus 10?
Hur kommer det sig att herr fluff gärna promenerar runt med metallapporten i munnen men har svårt för att apportera den på kommando?

3 kommentarer:

  1. Här skrev jag en kommentar men det gick inte att posta den, jag försöker skriva ungefär samma sak igen;
    Jag såg någon förklaring på det där med snö och temperatur på det engelska programmet "QI" (Quite Interesting, heter Intresseklubben i den svenska varianten som gått i SVT), men jag minns den såklart inte nu. *generad* De pratade också om det här att många tror att det inte kan snöa om det är under en viss temperatur, jag var en som trodde det. *mer generad* Jag skyller på att jag bott i Stockholm hela mitt liv utom 6 månader.
    Varför Lexus inte vill apportera metallapporten på kommando vet jag inte, han kanske tycker att den blir för kall om den blir liggande på backen en stund men att den blir helt ok om han bär runt på den? Jag vet inte, jag bara spånar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att höra att jag inte är ensam som trodde att det inte kunde snöa när det var för kallt.
      Det hade varit en logisk förklaring när det gäller Lexus men han reagerar likadant inne som ute. Jag har givetvis aldrig skällt på honom när det gäller apportering så han kan inte heller ha några tråkiga minnen. Han apporterar träapporter utan problem men när det gäller metallen har han full fart ut tvärstannar vid apporten, tittar på den och springer tillbaka till mig. När metallapporten bara ligger på golvet inne så går han då och då och hämtar den och sen bär han runt på den en bra stund eller så kommer han till mig med den. Så han har inga problem med att bära runt på den heller. Ibland känns det som att förklaringen helt enkelt är att Lexus är som han är och det är ingen mening att fundera över varför han gör som han gör utan det är bara för mig att acceptera

      Radera
    2. *fnissar* Det är väl mindre kul när man är den som tränar apporteringen, men jag tycker att din beskrivning är jätterolig. :D Det påminner mig om när jag hade klöv i slutet på blodspår till Uzie, och hon tittade på mig som om jag var helt galen. "WTF ÄR det här?? Vad vill du att jag ska göra med den HÄR, ta i den? For-GET!" :D Hundar är roliga. <3

      Radera